TIDIGARE PUBLICERADE ARTIKLAR

Idag, lördag den 8:e mars uppmärksammar vi internationella kvinnodagen.
Publicerad 2025 03 08

Tänk att kunna lämna jobbet i lugn och ro och hämta när det fortfarande är ljust ute. Hinna stanna i parken en stund innan det är dags att gå hem och laga middag. Kunna servera både korv och grönsaker till makaronerna utan att jagas av stress.

Tänk att kunna lämna jobbet i lugn och ro och hämta när det fortfarande är ljust ute. Hinna stanna i parken en stund innan det är dags att gå hem och laga middag. Kunna servera både korv och grönsaker till makaronerna utan att jagas av stress.

Men verkligheten ser helt annorlunda ut för alldeles för många. Allt fler har svårt att få pengarna att räcka till och fler och fler blir sjuka av stress.

Förra året var antalet sjukskrivningar på grund av stress det högsta som uppmätts. Åtta av tio av de som sjukskrevs var kvinnor, allra värst drabbade var kvinnor med små barn.

Det är inte svårt att se vad det beror på. Kvinnor bär fortfarande det tyngsta lasset för att ta hand om barn och hushållsarbete. Kvinnors inkomster är fortfarande betydligt lägre än mäns, och otrygga anställningar och hårt pressade scheman är standard i många av de yrken där framför allt kvinnor jobbar.

Nu på lördag 8 mars uppmärksammar vi internationella kvinnodagen. Kvinnors ohälsa är ett samhällsproblem som måste tas på allvar. Det måste till politisk förändring så att människor kan få en bättre balans mellan arbete och fritid. Kvinnor måste ges en rimlig möjlighet att öka sina inkomster utan att stressen ökar ännu mer.

Vänsterpartiet har länge drivit frågan om arbetstidsförkortning, stärkt rätt till heltid och tryggare anställningar. Målet är ökade möjligheter till heltid för de som idag tvingas leva på deltidslöner, och mer tid för återhämtning för de som idag sliter ut sig på tunga jobb.

Allt fler fackliga organisationer börjar nu höja rösten för samma sak: Det är dags för en arbetstidsreform som ger en bättre balans mellan arbete och fritid. Det ger hopp om att en förändring faktiskt kan ske om Sverige får en ny regering efter nästa val.

Annika Andersson Vänsterpartiet Öckerö

Till ungdomen i Öckerö kommun
Publicerad 2024 12 11

Ni måste undra varför det är så svårt att få bostad i Öckerö kommun? Därför att det i vår tid är vinstmöjligheten som är drivkraften, inte människornas behov. Det är t ex. fritt fram för kommunerna att sälja ut hyresrätter för ombildning till bostadsrätter. Det kan man tjäna pengar på. Mellan år 2000 och 2020 såldes c:a 200 000 hyresrätter ut i Sverige. Detta drabbade framförallt er unga.

Den kommunägda allmännyttan drivs numera enligt ”affärsmässiga principer.” Det betyder att Öckerö kommun vid två tillfällen kunnat ta ut miljonvinster från ÖFAB:s hyresintäkter och med dessa pengar stärka kommunens egen budget. Kommunen stöds via kommunalskatten. Inte genom en ”extraskatt” på våra hyror. Pengarna hade t ex behövts till ÖBO:s eftersatta underhåll. Det som behövs är reformer till byggnationen. Först investeringsstöd till hyresrätter och till allmännyttans bostadsproduktion. Därefter måste staten ge ut förmånliga statliga bygglån. År 2017 drev den dåvarande S-regeringen (tillsammans med bl a Vänsterpartiet) igenom ett förslag om investeringsstöd till nyproducerade hyresrätter. Många kommuner nappade på förslaget och det gjorde att 65 000 lägenheter i Sverige fick investeringsstöd som sänkte hyrorna med i snitt 2000 kr i månaden. Men alla kommuner nappade inte. Däribland Öckerö kommun. Pinsamt, tycker vi. När Tidöpartierna vann valet 2022 så tog dom bort investeringsstödet. En politik som i första hand drabbade er ungdomar. Men även ekonomisk resurssvaga grupper som vårdanställda, pensionärer, arbetslösa m.fl. Vänsterpartiet Öckerö menar att orättvisorna på bostadsmarknaderna aldrig kan lösas utan kraftiga statliga stöd. Att låta ”marknaden” bestämma hyrorna gör att boendet bara blir dyrare. Det finns idag en bostadsbrist i Öckerö kommun som stänger ute er ungdomar. Vi måste höja hyrorna, säger fastighetsbolagen. Men är det verkligen höjda hyror vi behöver? Varför står i så fall så många nya bostäder outhyrda idag? I Örebro, Eskilstuna, Karlstad, Borås m fl. kommuner gapar fönstren tomma i sprillans nya hus. Det är nyproducerade hyresrätter som inte går att hyra ut. Orsak? Hyrorna är på tok för höga för vanligt folk. Att inte satsa på billiga hyresrätter är ett svek mot alla er som är unga! För Vänsterpartiet Öckerö : Ingemar Schmid.

Den sorgliga berättelsen om hur allmännyttan manövreras ut
Publicerad 2024 11 21

Under 60-talet såg världen med häpnad hur lilla Sverige lyckades bygga 1 miljon moderna bostäder på 10 år. Det var en otrolig prestation som eliminerade den tidens svåra bostadsbrist och lyfte hela befolkningens välstånd.

Under 60-talet såg världen med häpnad hur lilla Sverige lyckades bygga 1 miljon moderna bostäder på 10 år. Det var en otrolig prestation som eliminerade den tidens svåra bostadsbrist och lyfte hela befolkningens välstånd. Den ”sorgliga tiden” kom på 70-talet. Landvinningar på många områden krossades av nyliberala dogmer. Detta gällde också bostadspolitiken och dess flaggskepp, den s.k allmännyttan, vars verksamhetsidé var att alla har rätt till en modern bostad till rimlig kostnad. De allmännyttiga bostadsföretagen ansvarade kommunerna för. 1978 antogs Hyresförhandlingslagen. Efter decennier av kamp hade hyresgästerna äntligen erövrat formell förhandlingsrätt. Det blev svårare för fastighetsbolagen att kräva vilka hyreshöjningar som helst. Det gick inte längre att vräka folk hur som helst. Fastighetsägarna måste förhandla. Ändå tog den systematiska marginaliseringen av det vi kallar allmännyttan sin början vid denna tid. 1982 En ombildningslag införs som gör det möjligt att ombilda hyresrätter till bostadsrätter. Fastighetsägarna siktar på att kunna införa marknadshyror i Sverige. De nyliberala idéerna om ökad konkurrens och frihet för fastighetsägarna beskrivs som nödvändiga för att bryta den ökande bostadsbristen. 2000-talet. Nästan10 procent av allmännyttans bestånd har privatiseras. Bostadsbristen ökar snabbt. De allmännyttiga bostadsområdena krymper. De som i första hand drabbas är de grupper som haft störst glädje av allmännyttans existens, dvs barnen, de äldre invandrarna m.fl. 2002 Trots framgångarna ser fastighetsbolagen sina intressen hotade och anmäler svenska staten till Europadomstolen. De hävdar att hyresförhandlingssystemet begränsar konkurrensen och alltså strider mot EU-rätten. 2005 Anmälan till Europadomstolen leder till att en utredning om allmännyttan tillsätts. 2010 Radikala ändringar föreslås i en bostadspolitisk proposition som överlämnas till Riksdagen i oktober 2010. Bl. a ska kommunala bostadsbolag, ”allmännyttan,” och de privata hyresvärdarna ”konkurrera på lika villkor”. Det går att skönja hur allmännyttans grunduppdrag ”bra och prisvärda bostäder till alla” börjar krackelera. 2011 Så antas den nya Allbolagen. Den innebär att allmännyttan ska drivas enligt ”affärsmässiga principer”. Vinsten är från och med nu den drivande kraften i verksamheten. Ägarna, dvs kommunerna, ska kunna ta ut vinster ur de allmännyttiga bolagen. Pengarna tas från hyresgästernas inbetalade hyrespengar. Men Hyresgästerna bidrar ju redan till kommunerna genom kommunalskatten. Ska de nu dubbelbeskattas genom att dessutom betala en dold hyresskatt? Sorgligaste händelsen i allmännyttans historia! 2017 Den dåvarande S-ledda regeringen driver tillsammans med bl a Vänsterpartiet igenom ett förslag om ett statligt investeringsstöd till nyproducerade hyresrätter. Fastighetsägarna och många borgerliga kommuner var starkt kritiska till detta. Flera kommuner, främst borgerliga, avstod t o m att söka investeringsstödet. Bl a var Öckerö kommun en av de som avstod. Under tiden 2017 till 2023 beviljades ändå 65 000 nya bostäder investeringsstöd. Dessa bostäder fick c:a 2000 kr lägre hyra än om de som inte fått investeringsstöd. Ett bra förslag som faktiskt genomfördes. Det löste inte alla problem. Men det visade på en väg att gå. Bostadskrisen kan lösas. Dock inte utan betydande statliga stöd. Investeringsstöd förstås. Men också genom att ge ut förmånliga statliga bygglån. 2021 Privatiseringarna av hyresrätter till bostadsrätter fortsätter. 2023 Detta år kunde man konstatera att ca 200 000 hyresrätter i Sverige ”ombildats” till bostadsrätter mellan åren 2000 och 2023.Det framgångsrika investeringsstödet från 2017 upphör tyvärr vid denna tid. Det är den nyvalda TIDÖ-regeringen med M och SD som pådrivare som sagt stopp. Detta sker i en tid av ökande bostadsbrist, rusande hyror, stigande matpriser och hot om nya höjda elkostnader. 2024 Larm från flera allmännyttiga företag om att det inte går att hyra ut alla lägenheter i nyproduktionen. Bland de drabbade kommunerna är Borås, Örebro, Växjö, Trollhättan, Norrköping m.fl. Den s k marknaden klarar inte av att få fram boenden som vanligt folk kan efterfråga. Ett generalfiasko för de nyliberala idéerna om den ”fria” marknaden” som kan lösa alla problem. Orättvisorna på bomarknaderna är för stora, och de med lägre inkomster har svårt att hitta någonstans att bo. ”Marknaden” bygger inte för deras plånböcker. Hyrorna är mycket höga. Allmännyttan kan inte längre leva upp till sina mål: ”bra och billiga bostäder åt alla”. Fastighetsbolagen vann tyvärr denna strid mot allmännyttan med hjälp av en dom i Europadomstolen. En sorglig paradox kom i dagen. Det råder en växande bostadsbrist men ändå går det inte att hyra ut nyproducerade hyreslägenheter. Dom är på tok för dyra och bostadsföretagen låter hellre lägenheterna stå tomma än sänker hyrorna. Tidöregeringen:s och SD:s bostadspolitik måste bort. För Vänsterpartiet Öckerö : Ingemar Schmid.
Slutsvar i debatt med Anna Brewer, SD i Torslandatidningen. Publicerad 2024 05 29 Det är ett häpnadsväckande svar som Anna Brewer, SD, kommer med i sin replik (Torslanda -Öckerötidningen lördagen 4 maj) på vårt inlägg om riskerna med kärnkraft. Hon påstår att Sverige har en rigorös lagstiftning som gör ”att såväl befintlig som ny kärnkraft är säker för all framtid, alldeles oaktat hypotetiska naturkatastrofer, krig, flygplanskrascher eller annat”.
Det är ett häpnadsväckande svar som Anna Brewer, SD, kommer med i sin replik (Torslanda -Öckerötidningen lördagen 4 maj) på vårt inlägg om riskerna med kärnkraft. Hon påstår att Sverige har en rigorös lagstiftning som gör ”att såväl befintlig som ny kärnkraft är säker för all framtid, alldeles oaktat hypotetiska naturkatastrofer, krig, flygplanskrascher eller annat”. Den trosvissheten är hon nog ganska ensam om. Det finns inga seriösa kärnkraftsexperter i Sverige som ger så långtgående löften. Tvärt om säger dom fortfarande att det finns risker med kärnkraften men att sannolikheten för olyckor är liten. Det är inte bara reaktoranläggningarna som är farliga. Även brytningen av uran orsakar skador på människor och natur. När uranmalm bryts frigörs radioaktiva radioaktiva gaser och radioaktivt damm. Riskerna med slutförvaringen är inte heller lösta. Ingen kan garantera att det radioaktiva avfallet stannar kvar i sina behållare i hundratusen år. Anna Brewer hävdar t o m att vindkraften och farligare än kärnkraften. Visst, ingen energiframställning är helt riskfri. Men vindkraftens risker är hanterbara på ett helt annat sätt. För den kan inte drabbas av härdsmältor. Och den kan inte läcka radioaktiva gaser från avfallsprodukter. För Vänsterpartiet Öckerö : Ingemar Schmid.